Neråt igen?
Kanske inte lyckan var så långvarig? Mitt hjärta blev krossat igen, eller inte hjärtat utan drömmarna egentligen... hoppet, drömmar jag alltid ska få så fort jag får minsta lilla bekräftelse på att jag e värd något....
Jag blir så arg på mig själv när jag tänker så, för jag är värd så mkt mer, mende destruktiva förhållande jag levde i har fått mig att känna att jag inget är värd. har fått mig att se ner på mig själv och dessutom inte känna jag duger till någonting.
Svartsjukan, kontrollen gnager sönder mig inombords... Jag orkar inte veta att jag kan bli själv kvar och han kan vara den som hittar någon örst... Jag vill ju egentligen bli älskad...
Men kommer jag nånsin tillåta någon att komma nära inpå, lita på någon av rädsla att det ska bli likadant igen, att jag ska bli utplånad och sårad... ja jag vet varken ut eller in.
Jag blir så arg på mig själv när jag tänker så, för jag är värd så mkt mer, mende destruktiva förhållande jag levde i har fått mig att känna att jag inget är värd. har fått mig att se ner på mig själv och dessutom inte känna jag duger till någonting.
Svartsjukan, kontrollen gnager sönder mig inombords... Jag orkar inte veta att jag kan bli själv kvar och han kan vara den som hittar någon örst... Jag vill ju egentligen bli älskad...
Men kommer jag nånsin tillåta någon att komma nära inpå, lita på någon av rädsla att det ska bli likadant igen, att jag ska bli utplånad och sårad... ja jag vet varken ut eller in.
Kommentarer
Trackback
